 |
| Länk; Karin Boye Sällskapet |
Aftonbön
Ingen stund är såsom denna,
kvällens sista, tysta timma.
Inga sorger längre bränna,
inga stämmor mera stimma.
Tag då nu i dina händer
denna dagen som förflutit.
Visst jag vet: i gott du vänder
vad jag hållit eller brutit.
Ont jag tänker, ont jag handlar,
men du läker allt och renar.
Mina dagar du förvandlar
så från grus till ädla stenar.
Du får lyfta, du får bära,
jag kan bara allting lämna.
Tag mig, led mig, var mig nära!
Ske mig vad du sen må ämna!
Det blir ett av det kortare inläggen denna förmiddag.
Jag ska ta mig iväg till Psykiatrin vid Globen. Känner mig som alltid, stressad.
Jag ska vara där klockan tretton, men jag vill ha en lång promenad innan mötet och så önskar jag hinna med att kopiera alla mina papper till F-Kassan. Det är en hel del dokument som ska med!
Med lite tur skickar jag in dem idag.
Halleluja!
Jag är i Alby.
Jag tar alltid den långa vägen till Tunnelbanan. Det brukar bli till Fittja.
Just nu är det vackert väder, så det kan bli en skön och höstlik promenad.
Jag vaknade tidigt, tidigt, i morse. Så pass tidigt att jag hade hunnit med att se en röd måne. Det var mulet. Det hade varit spännande och kanske vackert att se fenomenet, men så blev det icke.
Jag bjuder på en röd måne ändå. Hämtad från Google.
Försten, jag somnade om och drömde märkliga drömmar om en Taxi och att jag besökte en barndomsvän i en gammal Biograf. Högst märkligt… Biografen så precis ut som den gjorde när jag var barn.
På återläsande under eftermiddagen, om du vill!
Jag ska göra mitt bästa i dag och jag hoppas att mötet med ytterligare en terapeut går bra.
Jag ser fram emot det! Det gör mig alltid gott.
Väl Mött / Arthur…
Några valda rader ur dikten ”Vägen hem” av Karin Boye…
Ur ”Gömda Land” / 1924
Vägen hem
Jag vet en väg som leder hem.
Den vägen är tung att gå.
Var vandrare där blir en fattig man
och liten och ful och grå.
/ Boye
Vardagliga Anteckningar... 