Kloka Ord och Citat… Något att fundera över under dagen..! Väl Mött / Arthur

God Morgon Världen, Alby och Bagarmossen. Mitt Bagarmossen… Svennarna blir lite otydliga bland paletten av färgsprakande kvinnor, män och barn. Svennar tror gärna att de är globetrotters och världsvana… Och Jalla-Livs med rökelser…

God Morgon Världen, Alby och Bagarmossen.

Mitt Bagarmossen…
Det börjar likna något, mitt hem och det där som ska bli mitt krypin.  
Det saknas en del, men det blir bra. 
Det blir fint. Väldigt fint!
Och tack vare vänner, några främmande människor och min egen envishet, så har jag fått en bra utgångspunkt, plattform och bas att finnas till på.
Tacksam tacksamhet. 

Utanför min lägenhet i Bagarmossen har jag en lite ”täppa”. 
Jag har hört mig för med fastighetsskötaren vad jag får ”göra” med den. Om jag själv får plantera, snygga till och göra något fint av den? 
Jag vet ju inte om de på Stockholmshem vill sköta det själv, eller om jag som boende får ”leka” där. Men jag har fira händer att göra vad jag vill med den lilla jordplätten! Jag kan plantera lökar till våren och även hösten och jag kan sätta upp en mindre spaljé, odla Humle och Kalabass och det får bli hur grönt det vill.

Jag är mindre bra på att sköta trädgårdar och odla, jag erkänner det, men jag kan lite grann och jag skulle vilja ha en fin, grön lite oas utanför mitt fönster.
Och när jag väl planterat mina blommor, fått i ordning på min uteplats med mina nya fina gåvoskänkta utemöbler, då ska jag sitta där med mitt kaffe och njuta. 
Jag ska ha mina färgglada plädar därute och tända lyktor med värmeljus sena sommarkvällar. 
Mina få vänner, min kärlek och man, ska sitta där och prata och finna lugn och ro. 
Det skulle jag vilja. 
Jag tänker så, när jag funderar över det. Om jag bara ser på det bra, med positiva ögon och visualiserar att det faktiskt blir en vacker vrå, då blir det de också.
Jag ser fram emot det, att få sitta där och avnjuta en mugg kaffe och det är vad jag ska sträva efter.

Och Bagarmossen som påminner om Alby! Härliga Alby som jag kommit att uppskatta så mycket. 
Och ”Bagis”…
Mångkultur, Svennar, unga, gamla och Svartskallar. Konsum, ICA och Jalla-Livs. Olika språk och det är mångkultur i sin bästa form.
Jag och Alby har blivit vänner! Jag och Bagarmossen blir goda vänner så småningom om. Jag uppskattar det, mångkulturen och jag är trygg där. Utanförskapet känns mindre, bland andra människor som vet vad det är att känna sig bortkommen, främmande och inte våga ta plats.
Det är härligt med alla färgglada kläder, människor som vågar fråga och vara medmänsklig på ICA och vara medborgare i landet ”Lagom”. 

Svennarna blir lite otydliga bland paletten av färgsprakande kvinnor, män och barn. Och när Svennar bli osynliga, än mer tystlåtna och inte vågar vara modiga i sitt eget habitat, då frodas förmodligen främlingsfientligheten! Rasismen. 
Avundsjuka kallas det. 
Somliga människor blir svartsjuka och avundsjuka bland människor som vågar vara mer, synas mer och ta för sig. I Alby finns de överallt! De som hörs, syns och är så oerhört mycket mer, än Svennarna. De är högljutt och alla hörs. Mycket!

De doftar kryddor och vitlök. Frukt och grönskas ständerna är viktiga och det går åt mängder av grödor fram emot vårkanten. 
Man kan stå och hålla i en burk på Alby Livs som man inte har en aning om vad det är och från ingenstans dyker en kvinna eller man upp, men utländsk härkomst förstås och berättar glatt vad de är. Jag vet inte hur det går till, men så är det. 
Jag och många med mig ser väl mest förvånade ut och kanske nyfikna, och då är Blattar alltid behjälpliga och berättar gärna vad de vet. De har en förmåga att bara vara vänliga och hjälpsamma. De flesta, inte alla förstås, men de flesta…
Svennar tror gärna att de är globetrotters och världsvana bara för att det besökt Grekland, Lanzarote och Cran Canaria några gånger i rad. 
De tror att världen är charter, grillspett på Menorca och Sista Minuten.
Vi som vet, har en njutbar försmak på hela förbannade världen och alla dess språk och religioner, i en förort. 
Ta en sväng till Alby vet ja´, och numer även Bagarmossen eller Skarpnäck för all del. Hela världen finns där! 
Och Bagarmossen känns hemma, just för att jag trivs i Alby. Alby där min stora kärlek bor, han som jag alltid vill ha nära, nära och min katt, Katten Doris.
Bagarmossen är Alby i miniatyr format. 
På Jalla-Livs i Bagarmossen köper du just de där ”märkliga” konserverna och även rökelser och kanske en Vattenpipa. 
Underbart! Annorlunda. Härligt osvenskt…

Det är Torsdag. Mediciner och möte med sköterskan på Beroende Mottagningen. Sedan ska jag ”hem” till Bagarmossen och fortsätta mina strapatser där. Jag har en hel del kvar att ordna med och jag önskar att det blir vackert och hemtrevligt. 
Jag tror… Kanske till och med vet… Det är en känsla… 
Det kommer att bli så fint och bra. Och jag ska bara få den där ”hemma”-känslan och hinna ikapp mig själv lite grann.

Jag är en jäkel på att städa och hålla ordning, i alla fall på mitt eget och det jag äger och har. När man förlorat allt, och
ingenting av det gamla finns kvar och när man börjar om med ganska lite, ja´då värdesätter man saker och ting på ett annat vis. Ganska lite betyder mycket och jag har lovat mig själv att inte samla på mig, inte äga och ha, och inte heller hamstra saker, kläder och prylar! 
Jag har lovat mig själv, att nästa gång det finns någon som behöver något, då kan även jag bistå och säga till de som önskar hjälp; ”Hej! Här får du några tröjor som jag inte behöver! Har du tvål och schampo”!?

Verkligheten väntar! Ta hand om er därute! 
På återläsande min vän! Väl Mött / Arthur

God Morgon. Natten har varit fylld av drömmar. Är sjukskriven igen, på heltid. Insiktsfulla ord. En text och kort berättelse som jag själv inte har skrivit… Lite bussighet kostar inget och kan göra någon annans dag.

God Morgon.
Natten har varit fylld av drömmar.
Mycket gamla minnen och skeenden från uppväxten.
Och jag tänkte när jag lev upp; ”Ja,ha, ska vi börja vandra den vägen nu”? 
Men jag vandrar redan på den vägen, och uppenbart är det förbannat mycket att skotta runt i.

Jag blev och är sjukskriven igen, på heltid och ska vila, ta det lugnt och ”sköta” mitt tillfrisknande och gör det som är positivt och bra för mig.
Promenader och frisk luft! 
Vila och skriva. Terapi och DBT.

Jag har mycket funderingar och grubblerier och kanske att saker och ting kan lägga sig tillrätta när jag återigen får prova andra mediciner…
Jag blev tillfrågad av en terapeut på Maria Capio om jag har höga förväntningar på läkemedlen och kanske lägger ”alla äggen i en och samma korg”? 
Men jag tycker inte att jag har det! 
Jag tycker inte att jag förväntar mig stordåd av ett piller. Jag förväntar mig inte att allting ska vända och bli rosaskimrande och vackert, men tillståndet jag befinner mig i just nu måste brytas. 
Jag måste få ett verktyg och ytterligare stöd för att orka ta itu med det som ska utgöra min vardag och min tillvaro.
Just nu vet jag inte ens om jag kommer att ha mod, ork eller ens lusten att börja studera i höst.
Just nu vet jag inte om jag kommer att klara av den här dagen och flytten till Bagarmossen stör mig. Jag vill inte! Jag orkar inte! 
Och jag upplever att det nästintill är en desperation i kroppen. Desperat önskan om att komma på fötter igen.

Jag har inte riktigt förstått att det var livet, tillvaron och måendet som skulle bli min största fiende just nu, men så är det! 
Det är en kamp varje dag just nu.
Men trots allt tänker jag inte lägga mig ner och dö. 
Det kanske är så att det ska gå ett varv till i allt det här och det kanske är meningen att jag ska kämpa lite till, för att sedan ”ramla ut” på andra sidan och kunna göra det jag vill och önskar.

Det är fanimej inte enkelt, och det borde vara enklare att leva, jag menar det är så förbannat enkelt att gegga runt i sin skit och bli nedstämd, så hur svårt ska det vara att kunna vända skutan åt ett annat håll? 
Det måste vara precis lika enkelt, bara man kommer på HUR!
Jag tror på att det ordnar sig och att allting lägger sig tillrätta. 
Jag måste bara ha tron och tilliten till att det är så och jag måste prova lite till och inte ge upp ännu. 
”Allting blir bra tillslut, Alltid”, som min mormor sa. ”Alltid”!

Avslutningsvis denna Torsdagsmorgon, så tänker jag bjuda på några väl valda eftertänksamma och insiktsfulla ord.
En text och kort berättelse som jag själv inte har skrivit, men väl värd att läsa och kanske begrunda under dagen…

”En liten flicka med väldigt krävande föräldrar hade problem i skolan. 
Ju mer föräldrarna tjatade och lockade med alla tänkbara sorters belöningar för att hon skulle göra bra ifrån sig, desto mer distanserade hon sig från skolarbetet. 

Hon var dessutom stökig under lektionerna och ställde till ofog.
Men så en dag, någon månad in på terminen, kom hon hem från skolan med ett leende på läpparna. 
Morgonen därpå gick hon upp tidigt och gjorde sina läxor. 
På föräldramötet, som hölls under terminens gång, fick föräldrarna veta att deras dotter hade gjort stora framsteg och att hon var mycket begåvad. 
Nu när hon var motiverad, gick allting enkelt för henne.
Rektorn förklarade att det till stor del berodde på en speciallärare som börjat på skolan och som deras dotter fattat särskilt tycke för. 
Föräldrarna följde med sin dotter för att tacka denne fantastiska lärare. 
När det mötte honom, upptäckte de till sin förvåning att han var stum.
– Hur kan den där mannen vara lärare, utbrast fadern, han kan ju inte tala!
– Men han kan lyssna, svarade dottern”.

Ur ”Varför Växer Gräset” / Klas Hallberg & Magnus Kull

Ta hand dig därute i verkligheten.
Skänk en tanke till dem som ännu är kvar där ute i missbruket. 
Som alltid… Var snäll emot varann i vardagen och försök att vara bussig mot någon du känner mindre väl! 
Lite bussighet kostar inget och kan göra någon annans dag.

På Återläsande under dagen, hoppas jag…

Väl Mött Och tack för uppmärksamheten / Arthur