Det blev en ganska ensam Nyårsafton… katterna försvann när tolvslaget inträdde! Det fullkomligen exploderade över hela Alby! Katterna var så rädda! En dag som denna, årets första dag, är det väl tänkt att man ska reflektera över året som gick.

Hela Alby fullkomligen exploderade  vid tolvslaget! Det dånade  som om andra världskriget återupplevdes! Uppskattades inte av djuren…

Det blev en ganska ensam Nyårsafton. Det gör inget! Inget alls faktiskt!

Min man och bästa vän somnade! Han skulle iväg nu på morgonen till sitt arbete, efter några dagar hemma och problem med ryggen, så vid tolvslaget sov han. Tror jag!?
Jag förmodar att han sov ganska illa inatt.
Det var ett jäkla liv i hela Alby både före och efter midnatt! Det var som om världen exploderade utanför fönstren! 
Och katterna försvann när tolvslaget inträdde! Det fullkomligen exploderade, som sagt, över hela nejden!
Och jag kände mig lite stressad och maktlös inför att jag inget kunde göra, för djuren. Katterna var så rädda! Det dröjde ganska länge innan de vågade sig fram och de var märkbart sura när de väl lade sig tillrätta bredvid mig i soffan. Det var ju faktiskt inte mitt fel! Men det vet ju inte de någonting om!
Så jag satt ensam och slötittade på teve och tänkte väl se någon film, det var tanken i alla fall, men jag kom i säng ganska ”tidigt” jag också.
Tror det eller ej, men det blev tyst efter ett tag.

En dag som denna, årets första dag, 2016, är det väl tänkt att man ska reflektera över året som gick.
Jag tycker mig se den trenden lite överallt, på Facebook, i Bloggar och tidningarnas nyhetssidor.
Hur var det egentligen, året som gick och hur blev det? Du som har läst min blogg vet ju att tillvaron varit uppochner och hit och dit under hela det där jä*la året som gick. Ingen ordning alls!
Jag kan ju inte förutsätta att 2016 ska bli ett bättre och schysstare år, men med tanke på allt det jag genomlevt de passerade 365 dagarna, så borde somligt lägga sig tillrätta nu och faktiskt bli bra!

Selfies, igen… Repris 🙂

2015 var ett år då jag krigade, kämpade och slogs för mina rättigheter och för att få den hjälp jag vill ha och behöver!
Jösses vad mycket skrivelser och papper jag har plöjt igenom!
Resultatlöst dessvärre!
Men… Jag krigade på och gav inte upp! Jag kan tacksamt säga att jag faktiskt gjorde vad jag kunde för att höras, synas och säga ifrån, och det även om det aldrig bar någon frukt.
Jag är faktiskt glad och styrkt av det! Jag kan ärligt säga att jag har överklagat, lämnat in anmälningar till Patientnämnden och verkligen inte varit passiv i mina angelägenheter, utan varit ”på” som busen och lärt mig en hel del.
Jag har inte varit inaktiv och bittert tittat på!
Dessutom är jag en fena på att göra skrivelser till myndigheterna numer, vilket är bra, för jag befarar att 2016 kommer att erbjuda liknande ”ordkrig” mellan dem som ska bistå mig och jag själv.

Men… året som gick var fyllt med kärlek och insikter.
Året som passerade, dessa 52 månader, var fyllda med medvetenhet och kunskaper om tvåsamhet och förståelse inför mig själv…. Återfann lite av den jag är och den jag var…

Jag gick ner drygt tjugo kilo och jag gjorde vad jag kunde för att komma i form. Många och långa promenader blev det och en hel del parkbänkar, som jag gjorde mindre styrketräningsövningar på, gjorde min bekantskap.
Förbipasserande medmänniskor måste nog ha funderat vad jag sysslade med…

Jag har gjort och genomfört det jag har kunnat och annat har jag försökt att bemästra, som mitt mående till exempel och min förbannade ångest!
Jag hoppas och tror att 2016 kanske har mer av ordning och reda i  sitt sköte.
Jag tror att om jag bara kommer på plats med alla planer, så som sysselsättning, psykiatrin, terapisamtal och socialförvaltningen, så torde ett välbefinnande infinna sig! Om jag bara kan återfinna rutiner, vardagligheter, trivialiteter och självkänsla… då kanske? Kanske att det blir bra igen? 
Jag ber en bön att det blir bättre.
Jag ber böner att jag ska bli en bättre och schysstare människa…
Jag ber om vägledning och jag ber om kärlek till mina medmänniskor! Vi alla behöver det! Tillvaron och världen är förbannat obehaglig och orolig just nu, känner jag och alla behöver vi få kärleksfulla insikter!

Jag vågar inte skriva att allting bara kan bli bättre under 2016 och att jag redan ridit igenom det värsta under 2015, att det absolut inte kan bli värre, för jag ger mig fan på att livet och ”Gud” visar och bevisar, att det kan det minsann visst!
Lite bittert och beskt, javisst… 

Tack för din uppmärksamhet! Jag vilar idag. Tar en promenad och skall avnjuta ett eftermiddag med ”Hemma-SPA” och sällskap av katterna.
På återläsande och var rädd om dig därute i världen!
Väl Mött / Arthur 

P.s. Nyårslöftet? Jag har lovat min oroliga man och kärlek, att åtminstone röka mindre cigaretter… Inte sluta, för det kan jag inte lova, men absolut röka mindre! Jag lova det… Jag ska verkligen försöka…

Socker och kolhydrater. Jo, jag är ganska såld på LCHF och för mig har det passat ganska bra att äta så som LCHF rekommenderar och beskriver. Och vips… Kroppen ställer om sig, från "kolhydratdrift" till "fettdrift". Fiffigt va?

Socker och kolhydrater. Fett och LCHF. Mat, kost och motion. Jag ska försöka att lägga några bitar tillrätta! 

Och jo, jag är ganska såld på LCHF och för mig har det passat ganska bra att äta så som LCHF rekommenderar och beskriver.
Att ta bort så mycket kolhydrater som möjligt kan verka svårt, men efter en tid vet man ganska väl vad man kan stoppa i sig och vad man ska undvika; Bröd, pasta, ris, frukt och alla sorter av sötsaker ska bort!

Mer fett, bra fetter och mer av ovan-jords-grönsaker! Mer kött och mer fet fisk! När det gäller kött måste man ha koll på närings deklarationen! Många gånger tillsätts socker för smakens skull och socker deklareras som kolhydrater på förpackningen och det står oftast i ingredienslistan! Undvik det! Ju renare kött, desto bättre naturligtvis!

Fisk, om man föredrar det, skall vara av den feta sorten, typ lax!
Ägg i mängder, ostar av alla typer är perfekt, men det gäller att se upp!
Ju fetare ost desto bättre, men ibland tillförs även socker för smakens skull, så kolla alltid näringsinnehållet!
Uppskattar man fet och härlig mat, är det en stor fördel naturligtvis och man vänjer sig ganska snabbt att äta mer fett och kolhydrat fattig kost!

Till en början kan man bli lätt illamående och även få hjärtklappning!
Yrsel är vanligt och även huvudvärk en tid! Det går över! Man känner sig gärna trött och några kan även få ont i kroppen! Det beror på utrensningen som sker i kroppen!

När man ätit LCHF en tid, så påbörjad förbränningen av fettdepåerna i kroppen! Fettdepåerna har uppkommit via maten naturligtvis och av kolhydratintaget!
Socker och kolhydrater, för att förenkla det hela, är samma sak! Räkna kolhydrater som socker och socker samlas i kroppen och blir fett och övervikt! Alla kolhydrater omvandlas till socker, i magen. Det gäller dessvärre alla kolhydrater. Och kolhydrater, som jag eller vi kan räkna som Glykos eller socker, höjer snabbt blodsockret och insulinproduktionen ökar.
Kolhydraterna, långsamma eller ”snabba” som konsumeras med maten, utnyttjas till energi!

Om alla kolhydrater man får i sig inte används, vilket är väldigt vanligt, omvandlas överskottet till fett som slutligen lagras på/i kroppen.

När kroppen förbränner kolhydraterna, som man har i ”lager”, börjar man tappa i vikt! ”Kväver” man kolhydratintaget och endast tillför fett, så fortsätter förbränningen! 
Kolhydrater finns i nästan all mat, mer eller mindre! Det är skrämmande hur mycket socker som finns i all mat! Det är inte konstigt att fetma ökar i västvärlden! 
Så kort och enkelt, eftersom jag försvårar saker och ting; Om kosten innehåller lite kolhydrater behöver kroppen alltså gå över till att använda det lagrade kroppsfettet istället. Och vips… Kroppen ställer om sig, från ”kolhydratdrift” till ”fettdrift”. Fiffigt va? Hänger du med?

Hälsovinster, både vetenskapligt bevisade och de som inte är det, är bland annat;
(Många upplevelser av kosten dokumenteras av de som ätit LCHF under en längre tid och därför kunnat styrka de bättre effekterna av maten! Ingen raketforskare behövs för att konstatera detta!)

• Efter en tid går blodtrycket ner även blodsockret går ner, vilket är utmärkt för dem med diabetes, och man slipper även toppar av energi och dalar av ”sockerkoma”.
• Man blir mer jämn i energiförbrukningen och det påverkar även humöret faktiskt! Sockersuget försvinner med tiden och man blir piggare och får bättre humör! I mitt fall stämmer detta inte riktigt, med gladare och piggare humör, men det kan bero på andra yttre faktorer än just kosten.
• Svårare värk försvinner, då man tror att fettet i maten ”smörjer” leder och muskler!
• Migränanfall och svårare huvudvärk blir mer sällsynta, många av dem som levt på kosten en längre tid har konstaterat detta! Inte vetenskapligt bevisat således! 
• Magen blir bättre! Problem med uppblåst mage, ballongmage, gaser och halsbränna brukar avta. Jag upplever en enorm skillnad själv. Det kan vara så att även jag är lite överkänslig mot Gluten, som finns i bröd och pasta, vilket ger uppblåst mage, men säker är jag inte! Alltså… Magen är mindre uppblåst och min omgivning slipper mina fisar!
• Förbättrad sömn! Sockret stressar kroppen, kroppens celler och kroppens inre organ. Mindre socker och kolhydrater gör att kroppen stressar mindre och man får bättre sömn!  

• Hud och naglar blir finare. Problem med kvisslor och acne blir bättre. Naglarna blir definitivt starkare! Själv upplever jag definitivt att huden har blivit mycket bättre! Jag har dock skött min hud i många år, med bra produkter och god hudvård, men jag har mindre eksem, mindre utslag och allergier än tidigare! Som sagt, socker ”stressar” hudens celler och det i sin tur gör att huden gärna blir sämre och troligtvis åldras fortare! Det sistnämnda finns det inga belägg för, det är bara antaganden! 

Och sedan är det alltid bra och gott för kroppen att röra på sig.
Det sägs att just träning har liten inverkan på själva viktnedgången när man äter LCHF-kost, vilket jag själv upptäckte med tiden, men att röra på sig och göra lite ”styrketräning” i hemmets lugna vrå är bara av godo! Hela kroppen behöver ju hjälp med återhämtning och avgiftning, sockret ska ut och bort från kroppen, och kroppens muskler och konditionen behöver i alla fall en ordentlig omgång!
Jag menar, med för många kilon på kroppen och allra helst runt midjan, så behöver man all hjälp man kan få, Självhjälp alltså, för att få ordning på muskler och ”flåset”!

Och har man mindre bra med pengar, som i mitt fall, så får man ta långa sköna raska promenader och använda sig av parkbänkar och marken man står på, för att göra olika mindre styrketräningsövningar…
Om man bara kommer igång, lägger ribban på en låg nivå och försöker att vara vänlig och snäll emot sig själv, så brukar det bli en fin och bra vana…
Och detta kommer ifrån mannen som är soffpotatisen personifierad!Jag uppskattar det här!
Så här långt har jag gått ned bra mycket i vikt och jag tror att detta har blivit min nya livsstil! Dessutom slipper jag allt sötsug och behov av tröst!

Tack för ordet! Frågor? Hör gärna av dig!? Kommentarer och feedback är alltid välkommet! Väl Mött / Arthur 


Länkar för den som vill veta mer!

• Kostdoktorn.
• Allt Om LCHF.

Det blir inte många ord just nu… Ett äventyr i vilket fall. Spännande. En nystart på det nya året. Nya människor och ny miljö! Det är Fredag. Snart jul. Redan trött på julmusik, otäcka vettar…

Det blir inte många ord och meningar just nu. Saknar lusten och inspirationen.

Kanske återkommer under dagen..?

Jag ska dock på mitt studiebesök idag. Klockan två. Jag ser fram emot det. Lite av en skräckblandad förtjusning faktiskt.

Jag har fler alternativ att välja på, så inget behöver bestämmas och avgöras idag! Jag ska verkligen försöka att ”sitta ner i båten” och ta det lugnt, vara inkännande och försiktig!

Jag ska till Aspuddens Kreativa Verksamhet och få information om dem och vad exakt de gör där.

Jag upplever att informationen är knapphändig på nätet och det känns lite luddigt och då drar jag genast öronen åt mig. Jag vill ha ordning och reda och jag vill veta var skåpet ska stå!

Deras Hemsida var senast uppdaterad under hösten 2011! 

Jag har ingen större erfarenhet av detta, men känner att information, förkovran och upplysning borde finnas tillgängliga. Det är mer seriöst. Det känns genast mer sakligt och uppriktigt.

Det faller lite när saker och ting, inom olika organisationer och föreningar, inte är lättillgängliga och lättåtkomliga. Jag är kritisk. Jag är lite väl analytisk kanske och lite för granskande. Men faktum är att de även varit svårt att få fatt på någon personal som kan hjälpa mig tillrätta på plats! Inte ens mejladressen har varit korrekt. Men jag går dit, i sällskap av min nya Socialassistent via Socialpsykiatri och känner efter.

Jag ska vara helt ärlig och skriva med en gång, i denna stund, att jag är avigt inställd och att jag är lite irriterad när ”flow’et” och enkelheten inte finns med ifrån början…

Ett äventyr i vilket fall. Spännande. En nystart på det nya året. Nya människor och ny miljö!

Det är Fredag. Snart jul. Redan trött på julmusik, otäcka vettar och stirriga tomtar. Irriterande med julkulor i allsköns färger och allt detta glitter… Skål och God Jul! Pengar, pengar och pengar… ”Skål, tamejfan’…”

Jag och många med mig undviker julhandeln. Det är obehagligt mycket människor ute på stan och i Stockholms alla köpcentrum. Min härliga man är ledig i helgen och vi ska passa på att handla lite inför jul. Mat alltså!

Han är lite som jag själv, undviker folksamlingar och där det är för mycket barn, stök och höga ljud. Vi brukar gå och handla så tidigt som möjligt underhelgen, för då slipper vi barnfamiljer, skrik, gråt och trängsel…

I övrigt finns ingenting planerat. Vi kan göra som vi vill och när vi vill.

På återläsande och väl mött / Arthur