Jag ser på nyheterna. Försvunna sopor och svält, fattigdom och nöd i Nepal. Tobias Billström. Somar al Naher, skribent på Aftonbladet. Hon ska vara tacksam för Sveriges generositet och välvilja… Det värsta Herr Billström har behövt fly ifrån, skulle jag gissa mig till, är mobbarna i skolan…

Jag ser på nyheterna.

Försvunna sopor och svält, fattigdom och nöd i Nepal.

De skjuter på varann i Malmö.

I Nepal har inte mycket skett på över en och en halv månad. 
De kommer ingen hjälp! 
De som vill hjälpa kommer inte fram.
Det finns inga pengar!

Betänk nu att ungefär åttio person äger mer pengar, än hela den fattigare halvan av jordens befolkning! Tillsammans..!
Microsoftgrundaren, Bill Gates, äger ensam en förmögenhet på ungefär fyrahundraåttionio miljarder.

I en by i Nepal är lyckan total när det kommer ris med en av de leveranser som Röda Korset och FN ordnar och som faktiskt kommer fram.
En man har förlorat sin familj. Hans hus är borta och hans butik, som han lånade pengar till, är fullständigt försvunnen i rasmassorna.
Men ändå… Han försöker vara positiv och säger i tevereportaget, att han får lov att låna till till. Bygga nytt. Bygga bättre. Det ordnar sig… 
Om han bara kunde få hjälp att bygga nytt, röja upp och ordna med allt det praktiska… Han äger ingen spade.

Och då tänker jag, att om en av de där som äger så många miljarder, bidrar med ett års av Nepals ekonomiska och statliga budget, enbart för hjälp och återuppbyggnad av landet, ja då…
Kanske skulle mannen kunna få hjälp med sin butik och kanske skulle det räcka till en spade…
Det gör mig ont. Det ger mig perspektiv på min egen tillvaro och jag inser att jag är så lyckligt lottad, som blivit född i just det här landet!
Återigen… 
På andras bekostnad och nöd, så inser jag min egen skatt och lycka.
Men det finns alltid de som inte kan tänka. Eller inte tänker alls. Eller som tar sin egen tillvaro för givet. 
Eller som har glömt…

Jag läste om Tobias Billström. 
Han tycker att kämpande flyktingar ska vara tacksamma som får komma till det här landet. 
Han tycker att de som flyr från sina länder och undkommer med livet i behålla, ska visa lite tacksamhet för Sverige och Sveriges generositet.

Somar al Naher, skribent på Aftonbladet, skrev en känslig krönika om att vara flykting. 
Hon beskrev hur det är att behöva fly och komma till ett land, där det tar upp emot fem år att ens veta om man får stanna i lugn och ro, eller om man blir återsänd till krig, förföljelse och förmodligen död… 
Att leva i ovisshet och i otrygghet. Att vara rädd och att vara vilsen i ett nytt land och i en ny kultur.
Hon skrev krönikan inför en ceremoni, där diplom och ett officiellt välkomnande skulle utdelas ut av regeringen. 
Hon ville förmedla den märkliga känslan som vaknade hos henne inför hela det spektaklet, som förövrigt är en Amerikans företeelse, med jippo, diplom och allsång till Nationalsången som hymn som tack och beundran, för att ingjuta en grund av tacksamhet hos de flyktingar som slutligen får stanna i det här landet!

https://www.youtube.com/embed/pkB4aieqBR8?feature=player_embeddedTobias blev arg! Besk och sur… 
Han tycker att hon och hennes familj ska vara tacksamma och nöjda som får vara och bo i det här landet. 
Hon ska vara tacksam för Sveriges generositet och välvilja… 
Hon ska vara glad för att Sverige givit henne valmöjligheten att studera till journalist. 
Han tycker, underförstått, att hon ska hålla käften, tiga still och vara ”kåt, glad och tacksam”.
Själv föddes han med en silversked i munnen och förmodligen med köpta blöjor och rena kläder… 
Han har kunnat välja sina studier och han har hela tiden haft hjälp, stöd och ekonomisk hjälp från det här fina och bra samhälle! Han har förmodligen inte behövt svälta och det värsta han har behövt fly ifrån, skulle jag gissa mig till, är mobbarna i skolan. Han vet inte! Han hann inte tänka till. 
Jag vet inte… Men jag blir förbannad och hos mig hamnar han under kategorin ”Skitstövel”, med stort S!

Det är en viss skillnad! 
Man måste ha perspektiv. Man måste tänka till innan man skriver arga inlägg på Facebook. Man måste vara snäll och fundera över vad man själv önskar förmedla med sina ord och meningar!
Jag skrev det igår och jag skriver det nu! 
Du borde fanimej skämmas, Tobias Billström! Det är min högst personliga åsikt och det jag önskar att förmedla med mina meningar och ord!

Tack för din uppmärksamhet och för att du tog dig tid!
Ta hand om dig därute i verkligheten och världen.
På återläsande!
Väl Mött / Arthur

Uppriktigt och ärligt… Det gjorde så ont i hela mig, när jag såg Sara Sommerfelds dokumentär om sin farmor och Förintelsen på TV4. Jag kan aldrig, aldrig någonsin besitta den empatiska förmågan… "Stick härifrån! Vi har inte plats! Det kostar pengar! Försvinn"!

Uppriktigt och ärligt…

Det gjorde så ont i hela mig, när jag såg Sara Sommerfelds dokumentär om sin farmor och Förintelsen. ”Min Farmor och förintelsen” på TV4 här om kvällen!

Jag är tacksam att jag var ensam hemma när jag såg den, för jag grät så det gjorde ont i kroppen.
Tårarna kom långt inifrån mitt innersta och det gjorde fysiskt ont i hela mig.
Och just när det kommer till känslor, och allra helst tårar, då vill jag vara ifred. 
Jag vet nämligen också att min man och kärlek, han jag alltid vill vara nära, nära, besväras av det. Det finns svårigheter att visa sorg och vrede och det är besvärligt att även kännas vid dem. Även jag blir tyvärr innesluten och avståndstagande, eftersom jag själv reagerar så som jag alltid har gjort; tårar är inte okej och endast för jagsvaga människor.  
Jag vet med mitt förnuft att det inte är sant, men sanningen och intellektet får inte fäste i min kropp och i mitt hjärta. Det är djupt rotat i mig, att känslorna behåller man för sig själv. Inte besvära och inte besväras!

I alla fulla fall…
Jag kan inte förstå, jag kan inte förmå mig… 
Jag kommer aldrig att kunna känna, se, höra, förstå, begripa, koppla och få klart för mig, detta horribla, vidriga och fasansfulla som skedde med människor under andra världskriget! Detta som Nazityskland gjorde mot Judar, homosexuella, förståndshandikappade och Romer!
Jag kommer aldrig, aldrig, någonsin besitta den empatiska förmågan det skulle vara att förstå, känna och uppleva den smärtan dessa människor fick utstå. Jag kommer aldrig att ärligt kunna känna det Sara Sommerfeld kände när hon upplevde sin farmors livsöde!
Förnedringen, avhumaniseringen, förtrycket och ondskan!

Känslan för mig, att försöka förstå innebörden av ondskan, verkligen och ärligt förstå situationen och dessa människors ”hundliv”, är lika svindlande som att universum är oändligt, att det inte finns ett slut därute. 
Känslan och min empatiska förmåga räcker inte till! 
Det är som att tänka sig det oändliga avståndet mellan planeterna och att det kanske finns liv därute i allt det vackra och svarta!

Nakna, sårbara, snaggade skallar, spottad på, aldrig kunna sköta toaletten och hygienen ordentligt, somna bredvid levande och vakna till död.
Äta det som fanns och äta det som fanns att tillgå… Gräs och jord…
Döden i båset bredvid, bespottade, experimenterade på, gasade, dödade, våldtagna!
Rädslor, skräck, mardrömmar och förtvivlan!

Bortforslade i boskapsvagnar, till platser där kreatur aldrig skulle överleva och med mat som liknade diskvatten.
Vandra, vandra och vandra i minusgrader och snö. Äta snön av hunger och förfrysa händer och fötter. De som inte klarade ”dödsmarscherna” lämnades i diken längs vägen och sköts av Nazisterna.

”Gud glömde oss den där tiden, Guds barmhärtighet kom till dem som fick somna in och försvinna. Förintelsen levde kvar i oss som överlevde”…

Känslan för mig är lika obegriplig nu, när hatet och föraktet sprider sig i samhället. Jag förstår inte ondskan!
Jag förstår inte varför det alltid måste finnas ett A-lag, ett B-lag och ett lag utan bokstav och tillhörighet!?
Jag begriper inte varför vi inte kan, vill och önskar hjälpa vår nästa som är i nöd?
Varför ens prata om pengar och kostnader? 
Det är människor som lider runt om i världen, som flyr undan död, massaker och förtryck och människor i vårt samhälle säger nej! Underförstått och med politiskt vackra termer säger de; ”Stick härifrån! Vi har inte plats! Det kostar pengar! Försvinn”!

Och det som slår mig så hårt, är att vi har inte lärt oss ett jävla någonting efter andra världskriget! Vi vill stå utanför emedan andra far illa!
Vi vill inte se, inte höra och absolut inte ha det runt husknuten!
Vi vill inte hjälpa till, vara medmänskliga och med öppna armar säga, ”Välkommen till oss”!
Vi vill inte hjälpa människor som inte är som vi och som ser ut som oss!
Och vi låter andra människor och deras åsikter köra över oss och vi VILL INTE vara delaktiga!
Och, återigen, det sprider sig som en eld hos människorna och även hos politikerna. Det sprider sig som en brinnande infektion hos alla och missunnsamheten eldas på av att de förtroendevalda som vänder kappan efter vinden.

Det blåser snålt. Det är kyligt och det väcker obehag och rädsla, i alla fall hos mig!
Och när världen, med förhoppning, åter har lugnat ner sig, kommer vi återigen säga; ”Må detta inte ske en gång till”!
Och då har fegisarna i Sverige stått utanför och som vanligt tagit avstånd och vägrat se människors lidande och nöd…
”Transportera dem gärna via vårt land och över våra gränser, dessa flyktingar från andra kulturer! MEN, för Guds skull, låt dem inte stiga av här, för vi har inte plats, eller råd eller ens lusten att hjälpa till”…



Avslutningsvis, i min egen förtvivlan och med mitt blödande hjärta, låter jag Karin Boye få sista ordet i sin dikt ”Jag vill möta”… ur ”Härdarna”. 
En dikt om strid, mod, hopp och liv…
Och jag erkänner, jag är melodramatisk, men det är så oerhört svårt att beskriva känslorna som bor i min oroliga kropp… På Återläsande och tack för din uppmärksamhet!

Lev väl! Väl Mött / Arthur











”Rustad, rak och pansarsluten

gick jag fram –
men av skräck var brynjan gjuten
och av skam.


Jag vill kasta mina vapen, 
svärd och sköld. 
All den hårda fiendskapen 
var min köld.

Jag har sett de torra fröna 
gro till slut. 
Jag har sett det ljusa gröna 
vecklas ut.

Mäktigt är det späda livet mer 

än järn, 
fram ur jordens hjärta drivet 
utan värn.

Våren gryr i vinterns trakter, 

där jag frös. 
Jag vill möta livets makter 
vapenlös”.


Länkar för oss som vill veta mer;

Det gör mig ont som fan, att människors trångsynthet, girighet och avsaknad av empati, ska kosta flyktingar, ensamkommande barn och frihetsberövande människor, möjligheten att få lugn, ro och tröst! Många av oss borde för en tid få smaka på hur det är att fly över gränser, förbi soldater, bort från död, svält och kyla! Lättjan mynnar ut i ren Svensk dumhet…

Det gör mig ont som fan, att människors trångsynthet, girighet och avsaknad av empati, ska kosta flyktingar, ensamkommande barn och frihetsberövande människor, möjligheten att få lugn, ro och tröst!

Jag är så förbannat trött på människor som ondgör sig över främmande kulturer och främmande människor!

Jag anser att det är av ren inskränkthet, avund och lättja, som vissa medmänniskor besitter rasistiska åsikter och värderingar! 
Det är obehagligt! Det är rent ut sagt smutsigt och det luktar illa!

Inskränkthet, för att de inte vill veta, lära känna och avnjuta andra människors kulturer, seder, bruk och tankar!

Avund, för att avund är likställt med den Svenska kulturen! 
Avund för att, ”varför får de och inte jag? Varför ska de få hjälp när inte jag får”!?
Lättja, därför att det är av ren slöhet, feghet och dumdristighet som människor inte ens vill försöka att se, lyssna till och absorbera andra människors lidande, andra människors svårigheter och det vidriga med att behöva förlora allt, ibland alla anhöriga och allting man äger!
Lättjan mynnar ut i ren Svensk dumhet när medborgare i Sverige väljer att tro, lyssna på hörsägen och fördomar, istället för att ärligt, rent och schysst ta reda på ren fakta och kunskap! 
Svensken orkar inte! 
Och inställningen är; Mitt, mitt, mitt!

Många av oss borde för en tid få smaka på hur det är att fly över gränser, förbi soldater, bort från död, svält och kyla! 
Många av oss ogina, o-empatiska och rent elaka människor borde för en tid få lära sig vad rädsla och skräck är! 
Att fly över minfält, att ta sig över hav i för små och trånga båtar, att behöva gå till fots mil efter mil, och aldrig veta vad som väntar bakom nästa kulle, krön eller klippa!
Att hoppas att alla överlever och med hopp om hjälp i ett främmande land, fortsätter människor att söka, gå och våga ta sig framåt! 

Du får förlåta, men det är förkastligt av Sverige och Svenskarna att inte vilja, kunna och tro sig hjälpa andra behövande! 
Återigen; ”Att hjälpa sin nästa, behandla andra som du själv vill bli behandlad”?
Sverige är inte speciellt på något sätt, Sverige är inte unikt och inte Svenskarna heller, så vad gör oss så speciella att vi inte kan, vill eller önskar hjälpa och bistå andra?
Kliv ner från piedestalen och hjälp till! 
Människor flyr för sina liv! Människor dör!
Ska vi, jag och du, se på?

Från det ena till det andra, som så ofta…
Jag tycker inte att Jimmie Åkesson har blivit orättvist behandlad! 
Fredagens tv, Sverige och Skavlan.  
Seriöst! Var Skavlan för hård och kaxig? Löjeväckande! Trakasserades Herr Åkesson?
Bilden hämtad från Aftonbladet!

De torde väl Åkesson i så fall kunna ta, eftersom han själv inte skräder orden när det kommer till flyktingar och invandrare! 
Han ska kunna ta emot samma skit som han gödslar med! 

Vad var det nu… Hur var det de uttrycker sig inom SD?
Kackerlackor, Gräshoppor och att fälla allt och alla, inom riksdag och regering, som inte vill lyssna på rasister och fascister!? 
Nä, allvarligt talat, vad fan gnäller ni över? 
I det partiet, med de åsikterna och den attityden som SD´s medlemmar besitter, så torde de kunna stå stadigare än att en ”mysfarbror”, en Fredag kväll, tar partiledaren i örat! 
Och att SVT skulle ha en önskan om att förnedra Åkesson är ju för fan stendött! 

Att Skavlan inte är en skjutjärns journalist, det vet vi och han kanske hanterade situationen lite kantigt och oerfaret, men han frågade, ifrågasatte och gjorde det med stil och med enkelhet, så att den bäste byfåne i Hälsingland skulle förstå vad det hela handlade om!
Han var inte för hård! 
Han var inte alls för tuff och kaxig!
Löjligt! Skärpning! Ska det daltas med en sådan som Jimmie Åkesson!? Det var och är inte trakasserier! Det var ett ifrågasättande och vi som står på mänsklighetens sida och med allas lika värde framför ögonen, tycker att det torde vara ett uppvaknade för allt och alla som är bakåtsträvande och förbannat trångsynta, att det är inte okej!
Han fick vad han skulle ha, borde ha fått mer och det ÄR INTE skäl till diskussioner om Skavlan var för tuff, kaxig och taskig!

Bilden är hämtad från Aftonbladet.

Jag kanske är cynisk och ironisk? Men är det inte märkligt att en del kraschar rakt in i kaklet, blir utmattade och ledsna, när kampen för att hålla svaga, hjälpsökande och oliktänkande utanför Sverige och Sveriges gränser, tycks bli för tuff! 
För mycket? 
Kanske känslor och empati vaknar till liv?
Att hålla allt och alla borta från landets gränser, vars lidande och fattigdom vi inte vill se, ha del av och inte heller önskar undsätta andra ifrån, måste bli oerhört krävande, dränerande och skuldfyllt! 
För det är ju så uppenbart fel och omänskligt! 
Vi kan lika gärna skjuta dem vid gränsen!

Det måste bli tungt, svårt att sova och en del oönskad oro när man far med osanningar, hittar på lite vart eftersom turerna går kring partiet och dessutom vara medveten om sina partikamraters åsikter, göranden och värderingar!

Jag är övertygad om att han vet, Herr Åkesson, hur hatet och fientligheten puttrar i Sverige likt hembränningsapparater! 
Och jag tror säkert att även Åkesson hemma på sin kammare har liknande åsikter! 
SD är rasistiskt och fientligt! 
Det är dagens sanning! De kommer inte undan!


Avslutningsvis… En kvinna jag beundrar och delar många värderingar och åsikter med… Kaxig som få!

Malena Ernman får ta en del skit!
Många med rasistiska åsikter och sympatier i Sverige Demokraterna, bland annat, försöker att förlöjliga och dumförklara henne! Någon i SD toppen bad henne att hålla sig borta från politiken och ägna sig åt det hon kan! Sjunga!
Jag tycker att fler borde stå upp för de svaga. Jag tycker att det borde rytas mer bland offentliga personer och kulturarbete.
Malena Ernman syns, hörs och slutar aldrig tro på människors välvilja, mod och kurage att hjälpa svagare och vilsna människor! Det bor rent förnuft, sunt tänkande och medmänsklighet hos henne! Och jag är, precis som hon själv skulle jag tro, så hjärtinnerligt trött på inskränkthet, lögner, påhitt och fördomar, som många gånger saknar grund och tillförlitlighet! De finns en önskan om ett öppnare, kärleksfullare och mer välkomnande samhälle, hos henne! Det är en tuff och kaxig kvinna, vars beundran hon får, i alla fall av mig!

Ta hand om dig därute i verkligheten! Livet är orättvist, men vi kan kanske hjälpa till och underlätta för varann.
Tack för din uppmärksamhet! Väl Mött / Arthur