Positivt tänkande, en positiv attityd och ett positivt sätt, torde underlätta känslorna av sorg, misstämning och nedstämdhet. Jävla skit…

Det är en tyngd i livet och det är en tyngd att ta sig framåt. Det är svårt att andas och det är tungt att få frisk luft, nytt liv! Inget nytt under himlen…
Jag avskyr det här, verkligen avskyr…
Det är förbannat svårt, tungt och obehagligt att leva.
Jävla skit…

Positivt tänkande, en positiv attityd och ett positivt sätt, torde underlätta känslorna av sorg, misstämning och nedstämdhet. Gör det verkligen det?
Jävla skit…

”Jag duger! Jag är bra! Jag är en härlig människa! Jag älskar livet!”

Jag är en bra människa, för jag gör saker ändå, bra saker, även då jag inte alls orkar.
Jag kliver upp varje morgon och jag umgås med min partner, dricker mitt kaffe, går ut med hunden och ser till att alla djuren får mat och har det bra…
Somliga dagar ”tränar” jag och jag ser till att ha en bra regelbundenhet i träningen! Det är bra för mig! Det är bra för min värkande kropp!
Varje dag jag skriver ner hur jag mår och hur jag har det och jag gråter en skvätt och lyssnar på musik och svär som en borstbindare; Jävla skit!
Det sistnämnda är skönt för bittra, trötta och arga själar…

Kan jag ha funnit en av orsakerna till min outhärdliga trötthet? Min ständiga nedstämdhet? Med förändrad kost (LCHF) och med ett regelbundet intag av Kosttillskott, därav extra B-Vitaminer (Forte), så tycker jag att saker och ting i tillvaron har börjat "lägga sig tillrätta"!? Kan det verkligen vara så enkelt? Verkligen..? / Arthur

”B-vitaminer behövs för att cellerna i hjärnan ska fungera normalt. Brist på i synnerhet folat kan därför bidra till att du känner dig nedstämd och lättirriterad. Ibland kan bristen till och med leda till att man utvecklar en depression.Otillräckligt kostintag är en vanlig följd av depression och kan i sig leda till B-vitaminbrist. Vitaminerna folat och B12 åtgärdar inte bara bristen utan kan även stärka effekten av antidepressiv medicin.

DOMNINGAR OCH DÅLIG BALANS
Långvarig brist på vitamin B12 kan leda till skador i nervsystemet, vilket kan visa sig i form av domningar och minskad muskelstyrka i fötter, underben, händer samt underarmar. Skador på nervsystemet kan också leda till att vibrations- och koordinationssinnet försämras. Kombinationen gör att gången blir ostadig och att man får dålig balans. Ibland påverkas även känseln av B12-brist. Det kan då vara svårt att känna ”på djupet”, som en sten i skon till exempel”.


”Matnyttig” länk angående brist på B-Vitamin och andra Vitaminer!

• Symtom på B-Vitamin brist! 

Han tror att jag sitter uppe hela nätterna och ser på teve… och naturligtvis somnar jag. Ni har inte en susning om hur det är att leva med ångest och frågor kring livets meningslöshet, så sluta och låtsas som om ni vet… Ni vet ingenting, om ni inte varit där själva! Var försiktig med medmänniskorna! Tack!

Foto; Per Lundström

Lördag förmiddag.
Jag klev upp, tillsammans med min man och kärlek, 05.00.
Som alltid; Kaffe, tända ljus, tystnad, katter och fåordigt. Jag uppskattar det!

Det blev en sen Fredag. Fredagen gick över i en tidig Lördag, eftersom jag såg på en sämre film på teve och somnade gott på soffan.
Det var förövrigt ingen film jag tänker nämna här i min Blogg, jag tänker inte rekommendera den, den var kass, och sedan stapplade jag in till sängen sent på nattkvisten.
Min man och kärlek hävdar bestämt att jag vänt på dygnet, men så är det inte alls… Jag borde inte bry mig om det, eftersom jag själv sitter inne med hur det är, egentligen, men jag blir ångestfylld och det gör mig irriterad!
Kanske att jag är sen i säng, för klockan brukar bli runt tolv, men oftast somnar jag i soffan, med en pläd och en av katterna på sidan om min trötta kropp och jag sedan vaknar till liv där vid ett eller halv två.
Han tror att jag sitter uppe hela nätterna och ser på teve och det gör jag ju i och för sig, lite beroende på hur man ser det!
Jag sitter/ligger framför apparaten och somnar där, med teven på… Ett lite svagt surrande ljud, som känns tryggt, mjukt och mysigt och naturligtvis somnar jag.
Det gör naturligtvis ingenting, men det retar mig att han tror att jag vänder på dygnet, roar mig och ser på teve nätterna igenom och att jag ”passar på” eftersom jag ”bara” går hemma och drar hela dagarna.
Som alltid försöker jag att ha ett ”mål” om dagen, att göra någonting varje dag, om det så endast är en promenad, och jag försöker att hålla mig på benen och vara ”nyttig”, men det mesta av tiden går faktiskt åt till att sova och vila. Just nu är det så, och det oroar!
Det irriterar mig, när jag själv är oroad, får dåligt samvete och ångest för att jag sover så mycket, att han och några med honom, tror att jag drar benen efter mig för att jag kan och för att jag underhåller mig själv med skräpfilmer och skrivande på nätterna.
Jag befinner mig fortfarande i kölvattnet av min långdragna depression och jag är ännu nedstämd, så jag vill inte höra, veta och känna av vad andra tror att de vet om min situation.
Är det inte märkligt att människor som står utanför en själv, de som finns i ens kringnärhet, fortfarande tror sig veta vad som är bäst för en och vad lösningen skulle kunna vara för ett bättre liv och en bättre tillvaro?
Jag kan vidareutveckla det där, för jag, och många andra med mig som lider av mental ohälsa, är jä*ligt trötta på att höra andra människors goda råd…
Det är inte det enklaste att ”rycka upp sig” och företa sig saker och ta tillvara på livet, när varje dag är en fråga om överlevnad och att inte låta de mörkaste tankarna ta överhanden.
Och när man varje dag, ensam och själv, för en kamp för att lämna dödstankarna därhän och faktiskt övervinna varje dag, så är det inte det enklaste att; ”Ta en promenad”, ”gör någonting människa…” eller ”kamma till dig”…
Låt mig säga så här; Ni vet ingenting! Ni har inte en aning! Ni kan aldrig föreställa er hur mitt och andra människors liv känns, ser ut och ter sig, när det alltid är en fråga om att leva, överleva eller att ens kunna ta sig genom dagen!
Ni har inte en susning om hur det är att leva med ångest och frågor kring livets meningslöshet eller huruvida livet tar slut idag eller i morgon, så sluta och låtsas som om ni vet…
Ni vet ingenting, om ni inte har varit där själva!
Och har ni varit där, i det svarta, så kanske just din lösning inte passar mig eller någon annan! Var försiktig med medmänniskorna, för ni har inte en aning, egentligen! Tack!

Jag ska njuta dagen idag.
Jag har haft ett par dagar som jag mått ganska bra! Jag ska försöka att städa lite, vila, lyssna på musik och bara umgås med mig själv och katterna!
Min man och kärlek arbetar, så jag kan gå hemma hos honom i Alby och pyssla lite… Kanske att jag drar mig hemåt till min egen vrå i Bagarmossen? Problemet är bara att jag är så oerhört trött och vill inte heller vara ensam! Jag längtar efter honom, min man, hela tiden!
Att kärlek kan kännas så…

Tack för din uppmärksamhet och din tid!
Tack för ordet… På återläsande!
Väl Mött / Arthur