Socker och kolhydrater. Jo, jag är ganska såld på LCHF och för mig har det passat ganska bra att äta så som LCHF rekommenderar och beskriver. Och vips… Kroppen ställer om sig, från "kolhydratdrift" till "fettdrift". Fiffigt va?

Socker och kolhydrater. Fett och LCHF. Mat, kost och motion. Jag ska försöka att lägga några bitar tillrätta! 

Och jo, jag är ganska såld på LCHF och för mig har det passat ganska bra att äta så som LCHF rekommenderar och beskriver.
Att ta bort så mycket kolhydrater som möjligt kan verka svårt, men efter en tid vet man ganska väl vad man kan stoppa i sig och vad man ska undvika; Bröd, pasta, ris, frukt och alla sorter av sötsaker ska bort!

Mer fett, bra fetter och mer av ovan-jords-grönsaker! Mer kött och mer fet fisk! När det gäller kött måste man ha koll på närings deklarationen! Många gånger tillsätts socker för smakens skull och socker deklareras som kolhydrater på förpackningen och det står oftast i ingredienslistan! Undvik det! Ju renare kött, desto bättre naturligtvis!

Fisk, om man föredrar det, skall vara av den feta sorten, typ lax!
Ägg i mängder, ostar av alla typer är perfekt, men det gäller att se upp!
Ju fetare ost desto bättre, men ibland tillförs även socker för smakens skull, så kolla alltid näringsinnehållet!
Uppskattar man fet och härlig mat, är det en stor fördel naturligtvis och man vänjer sig ganska snabbt att äta mer fett och kolhydrat fattig kost!

Till en början kan man bli lätt illamående och även få hjärtklappning!
Yrsel är vanligt och även huvudvärk en tid! Det går över! Man känner sig gärna trött och några kan även få ont i kroppen! Det beror på utrensningen som sker i kroppen!

När man ätit LCHF en tid, så påbörjad förbränningen av fettdepåerna i kroppen! Fettdepåerna har uppkommit via maten naturligtvis och av kolhydratintaget!
Socker och kolhydrater, för att förenkla det hela, är samma sak! Räkna kolhydrater som socker och socker samlas i kroppen och blir fett och övervikt! Alla kolhydrater omvandlas till socker, i magen. Det gäller dessvärre alla kolhydrater. Och kolhydrater, som jag eller vi kan räkna som Glykos eller socker, höjer snabbt blodsockret och insulinproduktionen ökar.
Kolhydraterna, långsamma eller ”snabba” som konsumeras med maten, utnyttjas till energi!

Om alla kolhydrater man får i sig inte används, vilket är väldigt vanligt, omvandlas överskottet till fett som slutligen lagras på/i kroppen.

När kroppen förbränner kolhydraterna, som man har i ”lager”, börjar man tappa i vikt! ”Kväver” man kolhydratintaget och endast tillför fett, så fortsätter förbränningen! 
Kolhydrater finns i nästan all mat, mer eller mindre! Det är skrämmande hur mycket socker som finns i all mat! Det är inte konstigt att fetma ökar i västvärlden! 
Så kort och enkelt, eftersom jag försvårar saker och ting; Om kosten innehåller lite kolhydrater behöver kroppen alltså gå över till att använda det lagrade kroppsfettet istället. Och vips… Kroppen ställer om sig, från ”kolhydratdrift” till ”fettdrift”. Fiffigt va? Hänger du med?

Hälsovinster, både vetenskapligt bevisade och de som inte är det, är bland annat;
(Många upplevelser av kosten dokumenteras av de som ätit LCHF under en längre tid och därför kunnat styrka de bättre effekterna av maten! Ingen raketforskare behövs för att konstatera detta!)

• Efter en tid går blodtrycket ner även blodsockret går ner, vilket är utmärkt för dem med diabetes, och man slipper även toppar av energi och dalar av ”sockerkoma”.
• Man blir mer jämn i energiförbrukningen och det påverkar även humöret faktiskt! Sockersuget försvinner med tiden och man blir piggare och får bättre humör! I mitt fall stämmer detta inte riktigt, med gladare och piggare humör, men det kan bero på andra yttre faktorer än just kosten.
• Svårare värk försvinner, då man tror att fettet i maten ”smörjer” leder och muskler!
• Migränanfall och svårare huvudvärk blir mer sällsynta, många av dem som levt på kosten en längre tid har konstaterat detta! Inte vetenskapligt bevisat således! 
• Magen blir bättre! Problem med uppblåst mage, ballongmage, gaser och halsbränna brukar avta. Jag upplever en enorm skillnad själv. Det kan vara så att även jag är lite överkänslig mot Gluten, som finns i bröd och pasta, vilket ger uppblåst mage, men säker är jag inte! Alltså… Magen är mindre uppblåst och min omgivning slipper mina fisar!
• Förbättrad sömn! Sockret stressar kroppen, kroppens celler och kroppens inre organ. Mindre socker och kolhydrater gör att kroppen stressar mindre och man får bättre sömn!  

• Hud och naglar blir finare. Problem med kvisslor och acne blir bättre. Naglarna blir definitivt starkare! Själv upplever jag definitivt att huden har blivit mycket bättre! Jag har dock skött min hud i många år, med bra produkter och god hudvård, men jag har mindre eksem, mindre utslag och allergier än tidigare! Som sagt, socker ”stressar” hudens celler och det i sin tur gör att huden gärna blir sämre och troligtvis åldras fortare! Det sistnämnda finns det inga belägg för, det är bara antaganden! 

Och sedan är det alltid bra och gott för kroppen att röra på sig.
Det sägs att just träning har liten inverkan på själva viktnedgången när man äter LCHF-kost, vilket jag själv upptäckte med tiden, men att röra på sig och göra lite ”styrketräning” i hemmets lugna vrå är bara av godo! Hela kroppen behöver ju hjälp med återhämtning och avgiftning, sockret ska ut och bort från kroppen, och kroppens muskler och konditionen behöver i alla fall en ordentlig omgång!
Jag menar, med för många kilon på kroppen och allra helst runt midjan, så behöver man all hjälp man kan få, Självhjälp alltså, för att få ordning på muskler och ”flåset”!

Och har man mindre bra med pengar, som i mitt fall, så får man ta långa sköna raska promenader och använda sig av parkbänkar och marken man står på, för att göra olika mindre styrketräningsövningar…
Om man bara kommer igång, lägger ribban på en låg nivå och försöker att vara vänlig och snäll emot sig själv, så brukar det bli en fin och bra vana…
Och detta kommer ifrån mannen som är soffpotatisen personifierad!Jag uppskattar det här!
Så här långt har jag gått ned bra mycket i vikt och jag tror att detta har blivit min nya livsstil! Dessutom slipper jag allt sötsug och behov av tröst!

Tack för ordet! Frågor? Hör gärna av dig!? Kommentarer och feedback är alltid välkommet! Väl Mött / Arthur 


Länkar för den som vill veta mer!

• Kostdoktorn.
• Allt Om LCHF.

Kväll och så ska man klämma ur sig något bra, kanske något vettigt och lite fyndigt… Och vad skulle det kunna vara? Norrländska män gillar Falukorv, by the way. Bloggtorka och ordlöshet?

Foto; Per Lundström

Kväll och så ska man klämma ur sig något bra, kanske något vettigt och lite fyndigt…
Och vad skulle det kunna vara?

Jag skulle kunna skriva och berätta att…
Jag har målat lite. Kan inte måla, inte alls, men gör det ändå. Det blir förmodligen liggandes bland alla mina andra oavslutade projekt, men det är roligt, ibland, med färg och form.

Jag skulle kunna fortsätta mitt ”gnäll-tåg” och berätta att…
Jag är lite trött på tystlåtna Norrlänningar som inte vågar prata känslor, utan antingen väntar på att andra ska gissa sig till vad de vill och önskar, eller så slår dessa tystlåtna Norrlänningar i skåpdörrarna i köket och slamrar med porslinet i skåpen för att deklarera sitt missnöje. Farligt med känslor. 
Norrlänningar väntar alltid på att andra ska ta initiativ till handling, och tystlåtna känslorädda män hoppas alltid att andra ska servera dem sanningar och erbjuda dem känslomässiga lösningar.
Norrländska män vågar inte prata och berätta…
De ska verka nöjda, men missnöjet syns igenom och är man bara lite intuitiv, så kan man faktiskt erbjuda dem lugn och ro och en fristad. Hopplöst tröttsamt.
Norrländska män gillar Falukorv, by the way.

Jag skulle kunna plita ner och författa om mitt eget fortsatta missnöje…

Foto; Arthur

Om människor som säger en sak, men menar en annan, och det är oerhört tröttsamt det också. 
Och det är inte alltid den här typen av människor säger den rena sanningen mellan två ögon, ånej!
De passar gärna på att förkunna vad de anser, tycker och tänker, när en tredje part är närvarande och gärna med en underton av humor, sarkasm och ironi.
Och jag förstår inte det där. Säg med en gång om det inte är bra eller inte passar och hymla inte…
”Allting är bra och du är helt okej”… ”Men har du hört att”… Tröttsamt som fan och vad ska man tro? Ska man lita på sin egen intuition, som för övrigt är bättre än många andras faktiskt, eller ska man gå på linjen att man kanske kan lita på människor och bry sig mindre om att man faktiskt vet hur det är egentligen.

Och jag skulle kunna sätta på pränt, ventilera, den där typen av inlägg, som så ofta återfinns på Facebook och jag skulle kunna göra det med svärta och avundsjuka. Alla dessa osmakligt arrangerade bilder på mat, små barn och vackra heminredningar…
Jag skulle kunna låta tangenterna beskriva mitt avund och högmod och kanske sträcka mig så långt att jag i detalj beskriver människors dåliga smak och omdöme och att människor generellt inte har koll på färg, form och estetik…

Foto; Per Lundström

För övrigt tycker jag att marmeladen, den brandgula, på frukostbordens bilder, är läckra som sjutton…

Jag kanske skulle ta och skriva och beskriva ytterligare, med ord, min besvikelse över min nedriga uppväxt och barndom? Det kanske skulle kunna vara något? Kanske att jag skulle ta en vända till genom det där vidriga missbruket som tog mig på avvägar i livet och som gjorde mig bitter, besk och mest sur.
Jag skulle kunna ta en omväg förbi dubbeldiagnoser och min mental ohälsa och skriva om förnedringen inom psykiatrin… Det sistnämnda, det psykiskt dåliga måendet, går inte att bota med piller, tro mig! Jag vet! Det går åt helvete ändå…

Och ändå… Jag har inte någonting att skriva om! Detta kallas för Bloggtorka i det nya svenska språket. Bloggtorka eller ordlöshet? Det kvittar, för det saknas en del meningar och ord just nu och ändå, det finns hur mycket som helst att skriva om! Se dig omkring och betrakta omgivningen. Skriv! Använd ordet!

Tack för ordet! Ta hand om dig därute och låt mig citera, återigen, Elin Ek; ”Ta ingen skit”!
Väl Mött / Arthur 

Promenad idag. Luft och ljus. Hoppas på lite sol och jag behöver syre i benen och kroppen. Jag kliver på gränsen… Stockholm och Söder om staden håller som bäst på med omorganisationer och ingen vet någonting…

Det är kaffe, jag, ensam och Nyhetsmorgon.
Tomt. Funderar. Och nej… Hopplöst ordfattigt.
Man ska inte börja dagen framför teven och Nyhetsmorgon! Det är verkligen att be om elände och en negativ start på dagen! 
Lyssna på musik istället och skriv, eller läs en bok. Lyssna på radions P1 och ta det lugnt. Ytterligare en dag med människosmugglare, död i Syrien och Ryssland som bombar… Massflykt och död på Medelhavet!
Ingen bra start på dagen!

Det är Julafton i morgon.
Jag ska vila och jag ska vara ensam i några timmar. Se på tv, ligga i soffan med en pläd. Kaffe, jag och katter.
Det är i morgon det… Just nu är jag ensam.

Promenad idag. Luft och ljus.
Hoppas på lite sol och jag behöver syre i benen och kroppen.
Jag kliver på den vassa eggen och balanserar mellan livets svåra funderingar och livets glädjeämnen. Jag kliver på gränsen, hela tiden…
Jag läste om depressioner och Bipolaritet under gårdagen. Det är ett äldre kompendium jag fått av min tidigare härliga terapeut, dock väldigt bra att ha tillhands när man behöver hämta hem sitt förstånd och sitt intellekt.
Jag är ibland tvungen att läsa på och uppdatera mig själv kring den mentala hälsan och hur psyket fungerar, för att faktiskt veta att det är okej! Att jag är okej!
Och sedan kan man ha sina åsikter om det är så bra eller inte, men somligt måste man ta reda på och annat måste man bli påmind om, så att man vet vad som sker i kroppen och sinnet. Det är lugnt, det är ingen fara, jag är okej! Det är bra att vara påläst och kunna tänka att det är precis som det ska och att jag överlever idag också!
Jag glömmer bort och jag behöver veta (Kontrollbehovet gör sig påmint!) och jag inser ju att jag fortfarande är nedstämd, dock inte deprimerad, och att det påverkar allt, alla och mig själv i största allmänhet. Irritation, missnöje och meningslöshet… Förbannat gnälligt och sorgligt!

Det tar tid att komma vidare inom psykiatrin.
Stockholm och Söder om staden håller som bäst på med omorganisationer och ingen vet någonting om hur det blir och var patienterna skall vända sig. Man blir hängande mellan olika mottagningar och det mest märkliga är att ingen vet hur det blir och ingen kan berätta var man kommer att hamna eller ”höra hemma” i slutändan! Det som skall organiseras och blir så väldigt mycket bättre, är oerhört oorganiserat och stökigt. Det är konstigt hur människor med ett dåligt psykiskt mående ignoreras och att vi inte är så viktiga… bara att vänta! ”Vi kan inget göra”! Det är som om man är en jävla clown och ett stort skämt!
Som sagt, ingen vet någonting och har man, eller jag, riktigt otur, så är inget färdigt förrän i Mars nästa år. Fullständigt absurt!
Psykisk ohälsa pausar liksom inte och det jag fått höra är att bara ta det lugnt och sitta ner i båten. ”Snart vet vi var landet ligger”… 
Bra va? Observera ironin…

Tack för ordet! / Arthur